Bilen var ganska frisk i karossen för att vara en gammal Opel. Endast ett fåtal rostskador behövde lagas. Det satt en rasad 1,9l motor i den vid köpet. Karossen var rollad med någon typ av husfärg och var nästan hopplös att slipa bort.

Första versionen av Mantan fick en V6 motor från en Ford Granada. En ganska trevlig motor som gav ca 170Hp. Dock var bilen ganska framtung och väghållningen var dålig eftersom chassiet var original.

Efter V6:an blev jag sugen på en lite lättare motor och valet blev en B21ET från Volvo 240 Turbo.

Eget insug och dubbla sprut, ett mekaniskt K-jetronic från B21ET och ett elektroniskt från en opel rekord blev det. Motorn var i stort sett original inuti och laddtrycket låg på 1,5 bar.

Bakaxeln byttes till en Volvo 1031 från 240 Turbo och hängdes upp i ett fourlink system. Framvagnen byggdes om med div. delar från Volvo och mycket hemmabyggda delar.

Detta blev också första versionen med fjäderbenen upp genom huven, som bilprovningen konstigt nog inte hade något att anmärka på.

Detta år blev det B23ET bottendel och massor av laddtryck. Turbon var en T04B och kom från någon lastbil. Ketchup effekten var påtagligt stor med denna motorkombination.

Detta år uppgraderades insprutningen till ett Haltech F3 och tändboxen byttes till Lumenition. Original tändboxen hängde bara med till 1,5 bars laddtryck sedan blev cylindertrycket så högt att den inte orkade tända. Laddtrycket höjdes till 2bar när tändboxen bytts, då bar det iväg ganska bra.

En gång hoppade slangen till wastegaten av och laddtrycket skenade upp till 3,5bar nån tiondels sekund, det räckte för att hela vägen skulle fyllas med diverse skrot. Bilarna bakom fick stanna tills jag hade röjt undan det värsta.

Motorn öppnades och det visade sig att allt hade tryckts ner i sumpen av krafterna som blev vid det höga trycket, många hål i blocket, vevstakar och kolvar i småbitar, krokig vev mm.

Toppen klarade sig dock helt oskadd, så en ny bottendel gjordes i ordning och en bättre slangklämma till wastegaten införskaffades, sedan var det bara att fortsätta köra.

Jag började denna ombyggnad med att köpa en uppsättning begagnade MOMO fälgar i dimensionen 8,5×18″ fram och 10×18″ bak. Karossen byggdes sedan efter dessa. Plåt skulle det vara för det är mycket roligare att jobba i än plast. De gamla skärmkanterna kapades upp för hjulen skulle få plats och nya byggdes ca 150mm högre upp än de gamla.

Fronten byggde jag först ytterformerna på, dvs. utan luftintagen, den såg ut som en plogbil. Ett stort intag för intercoolern och två för bromsarna byggdes, och plogbilslooken var borta.

Även sidokjolar och bakstötfångare är byggda i plåt. Det blir ju lite tyngre än plast men det får det vara värt.

Framvagnen byggdes om totalt med fler egentillverkade delar än tidigare.